Hata Martha.

Det har varit en relativt chill och oproduktiv dag. Var på Ersboda i morse och kollade in Myrorna. Ni förstår, jag har flyttat ner alla mina böcker till lägenheten i Örebro, och självklart (nu när jag inte har tillgång till dem) så blev jag sugen på att läsa något. Det roliga är att jag bara valde ut böcker som har blivit film (och ja, jag har sett alla). Den första boken är Timmarna av Michael Cunningham. Det råkar också vara en av mina favoritfilmer!

Den andra boken är A Thousand Acres av Jane Smiley. Bra film, förhoppningsvis bra bok.

Den tredje, och sista boken, är ingen mindre än Djävulen bär Prada av Lauren Weisberger. Tydligen är den baserad på hennes egna erfarenheter som Anna Wintours assistent.

Bara så att ni vet, en av dessa kommer vara Veckans Guldkorn imorgon! Yeeeeej. Men vilken? Vem vet, vem vet...OK, det är inte Djävulen bär Prada. Gudarna ska veta att jag älskar den, men den är inget guldkorn.

Hur som haver, annars har jag spenderat eftermiddagen med en lång promenad och TV:n. Jag kollade in Martha Stewarts program på 9:an. Hon har alltid fascinerat mig. Alla "soccermoms" i USA älskar henne för att hon är så perfekt och bla bla bla, men kvinnan är ju för fan elak! Hon är pretentiös, hon är elak mot alla sina gäster och hon avbryter dom hela tiden. Och allting hon lagar måste vara "fresh" och "organic". Gud förbjude att någonting kommer från en burk eller dylikt. Då skulle hon få en hjärtattack. Sedan säger hon "delicious" hela tiden! Allt är "delicious". Delicious, delicious, delicious...Herregud, jag tror jag hatar Martha Stewart. Ja, så är det nog.