Butiksbiträden, ta er i akt.

Jag tänkte visa bilderna som jag gjorde till uppgiften i Grafisk Form, där vi skulle illustrera en låt, men först vill jag bara berätta om när jag skulle köpa lite TV-spel igår. Jo, det är så att min snuffsipuffs har tagit körkort precis och jag tänkte därför överraska honom med ett tv-spel som jag visste att han ville ha, nämligen "Street Fighter". Ni vet, tv-spelet som blev film med Jean-Claude Van Damme och Kylie Minogue. Hög klass alltså. Hur som haver, jag hittade "Tekken 6" på rea också och bestämde mig för att köpa den också. När jag sedan kom fram till kassan stod där tre nörda... eh, jag menar "butiksbiträden". I alla fall, de här "butiksbiträdena" började snacka om att: "Öh, nu behöver du bara (ja, sen sa de något random fightingspel) så har du allt som behövs!" Sedan dröjde det inte länge innan en annan sa: "Jaha, vilket utav dom här spelen är bäst tror du?" Jag ville att de skulle få klamydia där och då. Varför insisterar butiksbiträden på att kallprata och försöka vara gemytliga? Låt mig betala för mina saker så att jag kan gå! Tacka vet jag HM där personalen alltid är snabb och opersonlig. Nördarna (ja, jag skiter i att kalla dem butiksbiträden. De var supernördar!) på Game i Kungspassagen - om ni läser det här: Prata inte med mig. Jag vet ingenting om tv-spel och ni var läskiga. Tack

Så, nu har jag fått ur mig min dos bitterhet för idag. Nu kan jag visa bilderna jag gjorde till uppgiften i skolan. Jag illustrerade 3 bilder till Radiohead - Creep. Idén jag fick i huvudet var helt enkelt en dragqueen/frankenstein/ängel. Han/hon/det känner sig som ett creep även om han/hon/det har väldigt vackra vingar. Först står han/hon/det där naken...exposed, sedan får han/hon/det vackra vingar som sedan omsluter honom/henne/det. Poetiskt värre. Jag förlade bilden i en skolkorridor också. Vem känner sig inte som ett creep i en skolkorridor?