Lider för tillfället av " hej varför åt jag den där kebabtallriken?"-ångest. Vitlökssmaken i min mun är en konstant påminnelse om synden jag har begått.
Annars händer inte mö. Leker lite gräsänkling i kväll så jag ska återgå till mitt Gilmore Girls-maraton. They talk so fast but they talk so true! Seriöst världens bästa serie. Har alla säsongerna på DVD och var tredje år unnar jag mig ett maraton (till min fästmans förfasan). Under den här tiden brukar jag själv reflektera några av huvudpersonernas karaktärsdrag, vilket betyder att under de veckorna jag ser på serien förvandlas jag till en rappkäftig ensamstående mamma/besserwisser nördtonåring med rådjursögon. Kanske det är det som fästmannen hatar mest. Hmm...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar